Men när jag haft henne hemma ett tag och jag började fundera på varför hon grinade så fort man tog i henne så såg jag att hon inte rörde ena armen. Jag lyfte lite på den och hon gallskrek så jag förstod att det verkligen inte var bra.
Så jag fick försöka bubba stackaren så gott jag kunde å sätta henne i bilen så for vi till akuten.
Där visade det sig att hennes arm hoppar ur led.
Min lilla stackare!!!!! Det var så sorgligt att se hur ont hon hade. Å det var ju hemskt att titta på när doktorn skulle vrida tillbaka det igen. Å hon skrek, jag har aldrig hört henne skrika så där förut.
Men när armen väl kom på plats så blev hon snabbt sig själv igen och hittade ett handfat man kunde leka i, innan dess satt hon bara i knä och vägrade röra sig.
Å när vi kom ut åt hon banan och dansade för att hon var så glad. Måste ha varit skönt när den väl kom på plats igen.
Det gör ont i mamma hjärtat när de har så ont.
Dock så sa ju doktorn att nu när det hänt en gång så är det lätt hänt att det händer igen :-(. Men de hoppas jag verkligen inte!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar