Nu har verkligen foglossningarna börjat. Det knäcker och knackar om mig när jag rör mig. Låter som jag är 90 år å bryter höftbenet så fort jag gör nått. Ont gör de också. Å November känns så vääääääldigt långt borta.
Idag har barnens pappa varit här och hämtat dem. Egentligen byter vi ju på söndagar, men han var borta igår så de fick vara här en dag extra, vilket inte gör mig nått :)
Annars kan man inte säga att jag gjort någonting idag. Har bara varit allmänt slut så jag har bara legat på soffan typ.
Men snart kommer Micke Picke hem så då är de väl bäst jag vaknar till liv. Vi ska åka och handla när han kommer.
Han har ju haft den enda bilen som funkar idag så jag har snällt fått sitta hemma å glo :) Men de gjorde ju inget eftersom jag ändå inte har orkat nått i dag.
Nähä man kanske skulle dra på sig lite smink nu då så att han vet att han kommit hem till rätt hus igen. Annars kanske han vänder i dörren när han ser mig.
Tjo och hej så länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar