Lördag idag igen då.

Igår kväll var vi som nå gamla pensionärer. Vi la oss kl 22. Micke satt och sov i soffan innan dess och jag och barnen kikade på en film. Men tillslut fick vi tvinga dem i säng för att vi själva inte orkade vara vakna haha. Ja man börjar bli till åren. Tillråga på de så vaknade jag 05:45 i morse, PIGG. Så jag låg bara där och väntade på att jag skulle höra barnen vakna till liv.

Idag fick vi ett litet besök på förmiddagen. Mickes syster yster Erica kom förbi. Å med sig hade hon böcker :)    Å jag bli ju såå glaaaad för de :)

Sen så var vi på ett födelsedagsfirande hos Mickes andra syster yster Kristina. Hennes son fyllde år så där fick vi fika. Å emelie var väl super nöjd för hon fick ju både glass och banan.
Första gången vi var där hade hon ju nått utbrott om en jäkla banan. Idag när vi kom dit så var det första hon såg bananer och sa direkt - jag vill ha en banan mamma. Så jag tänkte shit ska de vara som förra gången nu.
Men hon var faktiskt väldigt snäll måste jag säga. Satt nästan still vid bordet hela tiden och när hon ätit sin glass fick hon ju den efterlängtade bananen också.
Hon är en riktig frukt och godisråtta :)

Sen efter de så for Micke och Killarna på Mickes hockeymatch och jag och emelie for hem och hälsade på min bror och nellie, där träffade vi även Jenny. De var skoj för de var ju evigheter sen :)
Sen efter de for vi och kikade på mickes sista match.
Han hade ju någon slags korpen hockeyavslutning i dag så nu blire inga fler matcher för hans del i år.

Å lite lessen e jag för att jag inte kunde träffa linda och emma i dag, men så e de ibland. vi får ta en annan date snart igen.
Det är väl min tur att bjuda!!!

Just ja, har läst ut frank anderssons bok idag också.

handling:

"Fan Andersson, om du ska skriva memoarer … Alla jävlar ljuger upp för att få effekt, du måste ljuga ner, alltså så det blir trovärdigt.” Så sa min kompis Hoa Dahlgren till mig.

Oj, vad det är nyttigt att skriva memoarer. Jag skjuter ständigt saker framför mig. Jag har i princip skjutit hela mitt liv framför mig vilket inneburit både ilska och besvikelse för både familj och vänner.

Den hör boken handlar inte så mycket om brottning utan om en ganska vilsen kille som växte upp tillsammans med fyra syskon i Trollhättan och hans två följeslagare genom livet: rotlösheten och rastlösheten. Det finns en hel del sanningar som det är dags att släppa ut i ljuset. Hör här!

 

Jag tyckte : Att den var BRAAA!!!